Skjutsade in Gabbe till stan i söndags, för han skulle träna. I vanliga fall brukar dom åka hem med hans kompis pappa, men eftersom inte kompisen skulle träna den här gången så bestämde jag mig för att stanna kvar i stan och vänta på honom.
Och överfölls av "ledighetsstressen" som bara inträffar under de korta stunder jag är helt ledig från jobb och ungar, samtidigt. Frågorna poppar som bubblor i ett champagneglas i huvudet; ska jag ta en långpromenad? eller passa på att ringa mamma? fan att jag inte har hunnit skaffa mig en egen bloggdator, för då hade jag kunnat sitta och skriva - ska jag ringa en kompis? eller gå och sätta mig på ett fik och läsa? nej, långpromenad får det bli. nej, lite slösigt kanske, boken är så himla bra...
Sådär håller det på. Är jag hemma handlar det såklart mer om ifall jag skall dammsuga, hänga tvätt, plocka grejer eller sätta mig i trädgårn/släng mig i soffan och läsa. Oftast försöker jag göra nåt nyttigt först, så jag kan koppla av och njuta en stund sen. Även om det är det jag behöver mest.
Men det gäller att snabba sig, som nu. Stunderna brukar inte vara så länge; Vera vaknar snart och Estrid kommer snart hem från skolan.
Skall skriva klart det här och sen duscha.
I söndags blev det en lång, rask promenad genom Visby. Ner utefter havet, upp genom botaniskan. Pratade med mamma en stund. Sen gick jag på Rosas och tog en kopp te. Det var tomt i deras trädgård, och det sken till och med lite sol vid ett av borden. Boken hade jag med mig.
Såå lyxigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar