Och så verkar de ha nån sort radar utvecklad dom där halvvuxna ungarna, som känner av när det finns några kronor kvar på kontot. För då, precis då, när man tänker att räkningarna är betalda, allt är fixat och månaden är avklarad och kanske kanske det finns lite kvar - då, då uppstår helt nya behov. Som man inte räknat med: strumpor/kalsonger helt slut. Men dom kan omöjligt vara slut, jag vek ihop massor av båda igår och i förrgår och dan innan dess.Har du kollat på golvet i ditt rum? Måste ha nya träningskläder. Måste. Akut. Men varför har du inte sagt nåt, då? Jamen det sa jag ju för flera veckor sen. Aldrig i livet, det skulle jag komma ihåg. (Eller hur!) Behöver nya skor, byxor, jackor, jobbhandskar, pingisracket, cykel... ja fyll i själva.
Fast det är när jag hör "skor", eller "byxor", och numera också "tröjor" som jag verkligen måste jobba med ansiktsuttrycket och röstläget. Och ändå skär sig rösten litegrann ibland. Det går inte att återge i skriven text, men jag låter fruktansvärt glad och ser helt säkert obehagligt trevlig ut. Och vet; det vart inget över den här månaden heller.
 |
| Världens bästa tonåring - alla kategorier <3 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar