Skulle antagligen ha väntat tills imorgon med att springa igen, eftersom jag sprang på rätt bra i förrgår och jag faktiskt inte kan kalla mig vältränad ännu. Men imorgon jobbar jag, hur det nu skall gå, så jag tyckte det var bäst att passa på idag. Tog mig runt 7,5 igen ändå, och är så nöjd över det trots att höfterna värker. Det får vara.
Men det gick bra länge, första fyra kanske i alla fall. Sen vart det segt. Tungt i benen. Gick hundra-hundrafemtio meter, och sen joggade jag hem. Ökade lite försiktigt en liten bit, men sen var krafterna slut.
Det var hyfsat varmt också, kan jag säga. Det gör nog sitt till.
Men sen vart det dusch och pannkakslunch i trädgården - ljuvligt! Vera är så lycklig bara av att äta ute; "Nu blev det kalas!!", utbrister hon. Och Estrid var lika lycklig hon, för hon fick ha socker på pannkakorna, och det brukar hon inte få!
Och vattenspridaren är på och Veras lilla röda badbalja är fylld. Står i skuggan under schersminen.
Jag lever i lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar