tisdag 26 juli 2011

Morsa på stan

Jo, det var några från högstadietiden som skulle träffas en sväng på stan. Och jag skulle med. Som typ aldrig går ut. Men nu ville jag. Så spännande. Och lite blyg kände jag mig. Har just vant mig vid att ha dem i mitt liv igen via fb. Och så skulle jag få träffa dem live..

Men, man är ju inte bara partypingla, utan morsa också: fixade lasagne till familjen när vi hämtat Stefan från jobbet; hade förberett så att det bara var att varva såser och lasagneplattor. Ungarna dukade. Men hur det var hade jag väl en tjugo minuter på mig att duscha och fixa mig innan jag var tvungen att rusa till bussen. Men jag hann - med blött nyborstat hår och mascara och eyeliner i ena handen, plånbok och mobil och nycklar i andra handen fick ungarna varsin puss som knappt hann fastna på kinden innan jag rafsade ner alltihop i en väska och slet på mig skorna. Stefan skjutsade mig de 400 metrarna till bussen för att jag skulle hinna.

Jag var en timme tidig i stan, eftersom bussarna inte går sådär jätteofta utom med gotländska mått mätt, så jag slank in på McDonald´s och lånade toaletten där jag kramade in lite lockar i håret och
svärtade ögonen så gott jag kunde i den skumma belysningen. Sen tog jag med en cheeseburgare och en liten chokladmilkshake eftersom jag inte hann äta  hemma, och strosade sedan ner genom stan.

En del affärer är öppna lite länge på sommaren, så jag hann in i några som jag typ aldrig hinner kika i lugn och ro i längre. Köpte present till Estrid och Gabbe. Det skall dom ha när morsan vart på utflykt, eller hur!

Och det var så roligt att träffa tjejerna som kom. En av dem tror jag inte att jag har träffat sedan vi gick på högstadiet faktiskt. Gymnasiet möjligen. Och det var så himla roligt att lyssna på deras berättelser; jag hade kunnat stanna hela natten och bara fortsatt prata. Men glasskor trillar ju av vid tolvrycket, och strax därefter gick min buss hem så det passade ju bra.

Mobilfickan jag slängt ner i väskan var tom visade det sig, och mobilen låg kvar på köksbänken hemma. Inga bilder, alltså.

Gabbe mötte mig med moppen, så jag fick skjuts sista biten hem. Tyckte inte att jag skulle gå hem själv i mörkret. Stylish!

Det är riktigt fina ungar jag har.