- framför allt med tanke på alternativet!
Jag är lite stelare i nacken kanske, förstås. Lite mindre vig. Rynkigare såklart. Jo, det finns mycket att säga om att åldras.
Men det är roligt, när man tänker på det. Det är så häftigt, om man är lite uppmärksam, att se hur allting förändras. Hur man förändras själv, hur ens syn på saker och ting förändras, och hur man ibland påminns om hur man var när man var yngre genom de saker man gör nu när man är äldre.
Satt som exempel tillsammans med några föräldrar ur Estrids klass en gång och pratade om sparris tror jag det var, och så hör jag mig själv säga "Jo, för jag såg på trädgårdsfredag att det tydligen var rätt trixigt att odla för...". Och jag hajar till, och blir så himla full i skratt: tydligen har jag, jag, suttit och sett ett program som heter "trädgårdsfredag", trivts med det, och befinner mig sedan i en situation där jag berättar om det. För folk som vet precis vad jag pratar om. Wow - undrar hur många vuxenpoäng det är på det.
Samma kan Stefan och jag skratta ibland när vi diskuterar den dyra sophämtningen, hur mycket komposten egentligen väger och annat sådant där, praktiska grejer man ibland faktiskt pratar om när man har hus. Fast man vet själv att om man hade hört sina föräldrar prata så när man var ung hade man väl tänkt att de ungefär lika gärna kunde gå och dö på riktigt.
Så är jag inte heller den unga, vackra på väg med sina kompisar ner på stan en sommarkväll längre, utan i så fall tanten med barnvagnen på väg hem, som går förbi dem. Dem, som äger världen. Och är helt säkra på att de aldrig någonsin kommer att se ett trädgårdsprogram i hela sitt liv, om de ens vet att det finns.
Och jag ler inuti i sådana situationer, för det är så häftigt att ha varit där och nu vara här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar