Ohyggliga läggningsrutiner

Vera har varit sjuk, och hostat. Alltså har hon fått vara hemma från dagis. Jag har varit hemma, sen var hon med farfar en dag och  därefter hemma med Stefan idag eftersom hon var vaken och hostade så illa inatt.

Annars hade vi nog tänkt att hon skulle fått gå idag.

Men de här dagarna när alla rutiner löses upp i ingenting och hon sover lite middag som hon tycker - gärna sent och jättelänge - får orimliga konsekvenser för mamman, dvs mig.

Vi går och lägger oss i vanlig tid. Det är bara det att hon inte riktigt förstår varför. "Men varfer dåa??"

För henne är det ju dags för mellis, på sin höjd.

Och så ligger hon där, vaken och tosar. Och tosar. Och drar, för att få loss sin lilla hand ur det skatbo som mitt hår hunnit bli.

Och jag, jag ligger där med mitt tålamod. Gosigt först, med alla sagor och "jag älskar dig, jättestort, mamma", "Och jag älskar dig också, jättestort!" Och lyckoruset i hjärtat lägger sig efter en liten stund när man känner hur man nöjd och lycklig slappnar av och hur det är dags att somna.

Men det är här det går fel. Hon somnar inte, utan fastnar i det här eviga hårtosandet. Och tålamodet tunnas obevekligen ut. Blir genomskinligt. Upptäcker att käkarna är inte längre avslappnade och det nöjda leendet lika tunnt som tålamodet. Börjar tänka på allt jag borde göra, och allt jag vill göra innan jag går och lägger mig. Och att det kommer jag inte ha en chans att göra om jag skall få de minst 6,5 timmarna man måste sova för att ta hand om sitt immunförsvar.

Illa. Och så somnar hon, och jag känner hur hon slappnar av och hur andhämtningen blir lugnare. Och tålamodet bryr jag mig inte om längre då, utan känner bara all kärlek i hjärtat till henne. Lite dåligt samvete såklart att jag nästan gnisslade tänder, även om jag hoppas och tror att hon inte hann märka det.

Och jag tänker inte sluta ligga hos henne tills hon somnar; så långt är jag inte beredd att gå. Däremot tänker jag införa strikta regler angående sovandet på dagen.

Jag vet att det funkar - det har det gjort förut, och vi skall dit igen! Börjar imorgon!