Wordfeud

Hur kul som helst!

Min syster Eva frågade för några veckor sen om jag spelade. Ehh, nej, vaddå? Men jo, jag skulle ladda ner och vara med såklart. Och påminnelsen kom och jajustja, wordfeud ja. Kollade på facebook, men hittade inte. Nehej, på mobilen visst, men självklart.

Och nu spelar jag! Och får så mycket stryk, både av Eva, min andra syster Maria och av min Gabbe. Har väl vunnit någon match hit och dit sådär, och det var väl kul, men väger knappast upp alla förluster. Och det retar mig till vansinne, eftersom det är jag som är ordnörden i familjen. Inte längre, tydligen..

Men det är roligt, och häftigt faktiskt tycker jag. Tänk vilken tid vi lever i.

Jag som är så gammal att jag kommer ihåg när min storasyster kom hem från ett kalas och med stora ögon och stor inlevelse berättade att den här kompisen hon varit hos hade en maskin hemma, som man kunde spela in teveprogrammen på!! Tänk att ha varit med om något sådant! Och tänk när man kunde hyra en moviebox när man hyrde film. Ett par hundra spänn fick man lägga i depositionsavgift på Reno, så att man skulle kunna se filmen man hyrde om man nu kom från så fattiga och olyckliga omständigheter att man inte ägde en egen maskin. Och nu kan man spela spel med sina nära och kära även om de befinner sig hur långt bort som helst.

Försvarar mig i fikarummet mot påhoppet Gud, vad alla håller på med sina mobiler: Jag spelar brädspel. Alfapet. Mot min syster, och jag håller på att förlora.